usa

usa

söndag 1 januari 2012

Stressad & orolig

blir de sig någonsin likt igen
nej..det blir det inte
förhoppningsvis något lättare i bröstkorgen
har aldrig länt något liknande...
känner mig stressad över att få lov att öppna café igen
har ingen som helst känsla för att jag klarar det just nu
gråter mer nu än tidigare
skulle ha svårt för att få lov att visa min sorg på café
vi får se...jag grubblar vidare
dagen började alla fall med att kusinerna åkte hem
vi bakade med modellera
mannen blev utring på plogning
jag & tjejerna bjöd hit farmor & farfar på tacos
sen fick tjejerna bada
jag passade på att skölja av mig lite jag me
så nu e vi så rena så :)
mormor kom hem från sitt jobb i Kläppen ikväll
hon tyckte det va tungt att komma hem till ett tomt hus
inte ett spår av liv i snön
hon tog Milou med sig hem, han e bra sällskap
startade en tvättmaskin som är klar om en stund
hur kunde jag göra det??
jag är ju mörkrädd & vill inte alls gå ner & hänga tvätt
lär väl överleva det också
morgondagen ligger lite öppen än
har ju en bunt med papper som bör bokföras
har ju liksom bokslut nu
men vi får se om jag tar mig ur sängen först & främst
kan ju inte somna på kvällen
vilket gör att jag e dyngtrött när flickorna drar igång
rivstart på morgonen ger mig lätt huvudvärk
ja ja..det tar vi då
så fångar vi dagen i morrn
ska alla fall försöka
Kram på er alla
//Anna//

4 kommentarer:

  1. Ta allt i din takt Anna. Sorg kan ta tid, å låt det ta tid. Kan inte vara lätt att förlora en pappa sådär chockartat! Tänker mkt på Er. Finns det ngt jag kan göra så vet du vart jag finns Bästa Ännie <3KRAM

    SvaraRadera
  2. Säger som föregående, låt det ta tid, allt måste ut, håll inte sorgen inom dig! Tusen kramar!

    Helene

    SvaraRadera
  3. Tack för era fina kommentarer :)

    KRAM

    SvaraRadera