usa

usa

torsdag 18 oktober 2018

Arcadia

yes, det är i Arcadia , Phoenix vi vaknade upp idag
Maja vaknade  6:30 & va utsvulten
som en vanlig morgon hemma
hon tror alltid att hon håller på att dö på morgonen
men vi lyckades få henne att inse att hon inte va döende :)
så vi låg kvar ett par timmar till
det tar verkligen hårt att resa så många timmar
för att sen hamna i helt fel tidszon
lite youghurt & flingor som en start för flickorna
rostat bröd med ost & skinka
en stor mugg kaffe till mig
så nära en "hemma frukost" som möjligt
gillade texten på Bobs mugg :)


Maja är den som är ett par steg före oss andra
så innan vi tuggat klart stod hon i poolen


när vi andra ätit klart & Maja tillfredsställd i poolen
tog vi oss en promenad runt kvarteret
stannade till i en fin park med klätterställning

 

vi döpte denna gata till Palmgatan
stora streetan innan vi svänger av in till Karen & Bob


halloween tider här & det syns 


sen drog vi ut på tur
första stopp var på ett donuts café...yammi



sen var inköp av pool saker på tur
efter det halloween prylar såklart
finns ju huuur mycke som helst här
här går man all in
för att inte tala om alla dessa läskiga gubbar
som både låter & rör sig


vi käkade lunch på food Court där det fanns ca 10 resturanger
så det fanns något som passade alla
jag, Karen & Bob åt kina mat från Panda express
tjejerna åt crepes med nutella och jordgubbar
Ronny åt kyckling baguette


sen va vi in på Michaels
en typisk affär som jag älskar
där du hittar allt möjligt bra att ha & mindre bra att ha saker
köptes lim i olika varianter för slime tillverkning
det var redan rea på halloween saker trots att det inte varit än
huuur mycke julsaker på gång redan istället

sen inhandling av lite matvaror på Fry´s
som ett stort Ica Maxi med vin & sprit
efter det var alla nöjda & glada att åka hem
 slappade med en rabarber martini medans tjejerna badade

 


en powernap innan det var dags för middag
ris & kyckling stod på menyn
det år så stort bord så alla fick inte plats i bild
sorry Bob


efter maten kände jag att en dusch och sängen 
var vad jag skulle orka med
men blev dumförklarad för det
men det stod inte på förrän hela familjen krupit i säng
mat & sov klockan är otroligt viktig hos familjen Grönbergs
klockan är 19.30 här & 04.30 hemma i Sverige
så det är väl inte undra på att vi är trötta
intressant hur påverkad man kan bli av dygnsrytmen

summa summarum är vi nöjda med dag ett
// Anna //













  

onsdag 17 oktober 2018

Here we go again!!

nästan på dagen ett år sen vi gjorde liknande trip
USA är slutdestinationen
närmare bestämt Phoenix, Arizona



vi lämnade hus, hundar & kaniner i trygga händer
fick skjuts av mor till Borlänge
tåg 09:57 från Borlänge till Arlanda
checkade in väskor & letade oss mot vår gate
både jag & Ronny blev slumpmässigt utvalda att bli extra visiterade

lite shopping i tax free
behöver absolut citron till lemon dropsen ;)
sen blev det smörgåslunch 
på riktigt så sved det till ….
dra åt fanders va dyrt, 697 kr!!!
 

lång väntan till planet lyfter
det blir lätt så när man försöker åka kollektivt
första flyget mellan Arlanda och Chicago tog nio timmar


alla åt flygplansmaten utom Elwira
hon skulle varken äta eller dricka
trotsigare än en treåring
när vi landade i Chicago va hon likblek i ansiktet

allt gick över förväntan enkelt hos customs
det gick smidigt att få komma in i landet utan allt för många frågor
när det va klart letade vi oss mot gaten
jag trodde Elwira skulle tuppa av vilken sekund som helst
men då började hon hulka och paniken infann sig
vart finns toa...nä hej...papperskorg då
in på ett kontor där jag sa att - she need to throw up!!

 
damen lämnade rummet och Elwira spydde i papperskorgen

vi beställde mat på Mc Donalds
men hon kunde inte äta utan fortsatte spy
Maja sympati hulkade lite av ljudet
på väg på planet mot Phoenix
fick vi kliva på absolut sist med skämsluva på
på planet drog Maja till och spydde också
kände bara fy sjutton, aldrig mera en långresa
sista flygturen tog 3 timmar & 20 minuter
ja svär..den kändes längst av allt

väl framme i Phoenix mötte Karen och Bob upp oss
20 minuters bilfärd hem till dom
så totalt på resande fot blev 25 timmar
ett fåtal timmars sömn till och från på flygen
inte lätt att sova där tycker jag
men efter en nattmacka hos Karen och Bob blev det kudden

 

thank you and good night


måndag 18 december 2017

Här kommer alla....

...känslorna på en & samma gång
känner att jag behöver lufta mig lite
så va beredd på ett långt inlägg ;)

jag spolar tillbaka lite i tiden
först vill jag berätta att redan som barn
ville jag ha lösningar på allt
jag är en typisk storasyster som "nån" sa till mig en gång
jag har alltid haft svar på det mesta
försökt löst de flesta problem runt om mig
gärna varit problemlösare åt andra
livet har som för det flesta av oss gått upp och ner
jag har hamnat i många konflikter 
jag har sårat människor
jag har själv blivit sårad och sviken 
haft svårt att lita på människor
ryggsäcken är ganska full idag
men jag har hela tiden vågat
jag har vågat att fortsätta leva

men...här kommer ett men
jag  har alltid varit rädd för att lösa upp mina inre knutar
ett exempel är när pappa gick bort
då var det så lätt att ta hand om dom andra
om jag fixar allt jobbigt... 
fixar med begravning & pappersarbete mm
hjälper mamma med allt som hon behöver hjälp med
då blir allt bra
för om mamma & alla andra i min närhet
mår bra då mår också jag bra
trodde jag...
tillät inte sorgen komma fram ordentligt
tillät definitivt ingen trösta mig 
här börjar en mer tydlig flykt i mitt liv
om jag ägnar mig åt allt annat än mig själv
så har jag tankarna på annat än mitt onda
då löser allt sig själv
jo visst gör det de ... på ett eller annat sätt

så nu kan jag spola fram tiden till i år
glömmer inte den där maj dagen
det var dagen när jag trodde min stund va här
ja...att lämna jordelivet
men jag är ju så ung
kan det va möjligt att jag har ont i hjärtat
pappa va ju bara 57 år när han dog
ja...det är nog möjligt
men hur ska det gå för flickorna
dom behöver mig
hoppas Ronny hittar någon ny bra kvinna
som kan ta hand om han & flickorna

så knäppt...
hur kunde jag tro att jag skulle dö
jo min kropp sa STOPP!!
den har egentligen signalerat i många år före denna händelse
men inte tillräckligt starkt
för att få stopp på mig
jag fick flera anfall under morgonen och förmiddagen
det var som en het våg
som plöjde genom kroppen
en domnande känsla i armar och ben
allt drogs mot bröstet
för varje anfall blev jag räddare & räddare
till slut ringde jag 112
ambulans hämtade mig på Varglyan där jag jobbade då
mot Mora
fick anfall i ambulansen
skönt på nåt vis för då måste dom ju tro på mig
tänk om ingen tror mig??
EKG visade inget avvikande
skönt på ett vis men...
nu hade det varit enklare om pumpen krånglat
ja...man kanske hade kunnat renovera den lite 
sen full fart igen....tänkte jag
men va fan händer i min kropp då??
nåt som ger mig tro att jag ska dö kan väl inte va på låtsas??
nej...panikångest heter det

fy fan va vad jag tänkte...
kunde jag inte brutit armen eller nåt
nåt med "giltigt skäl" liksom
det är så lätt att bli dömd idag
jag är ingen latoxe jag vill jobba
jag vill ha många bollar  luften
alla kommer tro att jag blivit lat
att jag inte orkar av ren slöhet
men vad är det som gnager inuti??
varför känns det som jag blir uppäten innifrån ??
snäll doktor skrev ut piller och trodde att problemet va löst
nu är jag där jag aldrig ville hamna
gått i väggen...larvigt
käka lyckopiller...va fan ryck upp dig
-men...kunde människor säga
- du som ser så fräsch ut
- du är ju alltid glad och en frisk fläkt
jo....
men nu hade jag haft den fasaden tillräckligt länge
jag kunde inte ens lura mig själv längre
även om jag lurar er andra ;)

jag är en glad människa
jag är en frisk fläkt
varför hamna ja då här??
att acceptera är det svåraste jag varit med om
det är ingen annan som kan göra det åt dig
det är bara jag som måste...acceptera

har nu gått på medicin i 7 månader
som påverkat mig på många olika sätt
det har tagit bort monstret som ville äta upp mig inifrån
men det har också tagit av toppen av det mesta
jag har känt mig lite som en zombie
jag har känt mig kall & känslolös
samtidigt som känslorna stormat inuti
jag har jobbat med KBT
ett ångestprogram på nätet 
i samarbete med vårdcentralen & min terapeut
jag har idag gjort klart det flera månader långa programmet
jag har dragit ner på medicinen med en tablett
jag står här och nu
med nya friska tag & hopp om framtiden

men...det kommer ett till men
jag blir ledsen när människor tycker att man ska rycka upp sig
när man får höra kommentarer som
- det är väl inge fel på henne
- hon borde väl kunna jobba
ja det borde jag kunna
det ska jag också
men med en nystart som inte ska gå i 200 knyck
jag ska hinna med hädanefter
nu mer är det vad JAG behöver och ingen annan
jag kräver inte att nån ska förstå
jag kräver inte empati
eftersom vi människor är olika
så har tyvärr vissa avsaknad av just det
vissa har aldrig upplevt något trauma
men jag kräver att man visar respekt för sina medmänniskor
jag har inte gått hemma & latat mig
eller bara gjort roliga saker
jag har gjort vändningen i mitt liv
den som inte är gjord på en kafferast
ett helt livsverk

så nyårslöftet till mig själv blir....
att vara snäll på mig själv :)

GOD JUL
&
GOTT NYTT ÅR


fredag 3 november 2017

Sveden 19

ja då var vi hemma med halmen
29 timmar på resande fot 😴
slumrade bara nån enstaka stund
svårt att sova när det låter omkring 
en unge som lät högt hela sista flygturen
va han inte arg eller ledsen
så jollrade han på sitt högsta C
vet precis hur hans föräldrar förmodligen känner
som försökte tysta ner honom 😋
men så är det barn
sånt man får räkna med
även om ens egna håller tyst
tåget vi tänkt ta från Arlanda va fullt
men som tur va hann vi med ett tidigare
blev dock en tripp via Gävle
men det gick smidigt
övertrötta barn på tåget som började skratta åt allt
konstigt när man är så trött
man orkar inte va vaken
men kan heller inte sova
mor hämtade upp oss i Borlänge
mat på ikea innan hemfärd
rödspätta till mig och Elwira
köttbullar till Maja och kyckling till Ronny
kycklingen kom med även denna måltid
så skönt att vara hemma
nyduschade allihop och raggisar på
hundarna va rätt nöjda över att ha flocken hemma igen
nu har vi slagit vad om vem som klarar att va vaken längst
blir ingen sen kväll här inte

tack för att ni följt med oss på vår resa
// familjen Grönbergs //
 

torsdag 2 november 2017

Hemresan påbörjad!

somnade ifrån bloggandet igår
vi startade dagen vid poolen



va hade hela dagen på oss att hänga där
men mentalt var jag redan på väg hem
för på eftermiddagen var det dags att lämna huset i Palm Springs



ett par timmars bilfärd till Anaheim
övernattning på Best Western
först middag på Red Robin
jag käkade en laxburgare med sallad istället för bröd
gissa vad Elwira åt...chicken nuggets
usch! vi lär nog inte kunna äta kyckling på ett tag
ung som jag är...
fick jag visa leg för att köpa Lemon drop ;)

 

sängdags tidigt
alarmet ringde 05 idag torsdag
avgång 8:10 från Anaheim
en tripp på ett par timmar
vissa tröttare än andra ;)





framme i Seattle åt vi lunch 
sen var det dags att ta farväl
vilket värkte i oss alla
attans att det är så långt mellan oss
vårt nästa flyg går 16:10 lokal tid
så vi hade några timmar att slå ihjäl innan nästa flyg
längsta trippen på 7 och en halv timme

see you

onsdag 1 november 2017

Trick or Treat

pudrad himmel idag
inte lika varmt och inte lika soligt
men det är fortfarande runt 25 grader så vi ska inte klaga
idag testade vi vattenmelon martini
smakade nästan gurka 


idag är det självaste halloween
vi är i landet som firar halloween mest
så vad passar inte bättre än att gå och knacka dörr
trick or treat



dom hade turen att ha Karen med sig
livrädda svenskar som vi är
Karen knackade på dörren och tjejerna stod väl 2 meter bakom
men det blev lite i påsen med hem


vi fick också öppna dörren för små spöken
dela ut lite godis


Happy Halloween!!