Tog mig 25 år

ja..

det tog mig 25 år till att våga vara jag

den jag är & det jag står för

sen har det tagit 7 år till att försöka ta reda på

"vad jag vill bli när jag blir stor"

jag vet nog inte det riktigt än

nån typ av entreprenör alla fall

mellan 25 år & 32 år var det mest full fart

jag blev husägare

jag blev mamma två gånger

fru till en entreprenör

startade & avvecklade ett eget företag

nu då...

allt jag jobbat & kämpat för i många år

känns som att det bara blev svart

sorgen kom in i mitt liv

nu känner jag ingen framåt känsla

jag vet ingenting & jag vill ingenting

jo...

man kan tycka att det är väl "bara" att rycka upp sig

nej...

det är inte så enkelt för då hade jag mer än gärna gjort det

snart står all helgona helgen för dörren

vi blir inbjudna till kyrkan

för att "hedra" de bortgångna under fjolåret

min pappas namn kommer att läsas upp

22 november skulle pappa fyllt 58 år

den 10 december har det gått ett år sen han dog

jag ser faktiskt inget positivt den närmaste tiden

skulle gärna va framme i april - maj nånting istället

jag skulle äga miljoner om tårar va guld

det va lite om mina tankar & funderingar

rent praktiskt har helgen bestått av stök & städ

husvagnen har åkt på vinterförvaring

möblerat om mellan olika rum

har alltid gillat att möblera om

pappa slet sitt hår på mig & mamma

när vi höll på med våra ommöbleringar

min gamla mormor ligger i Falun just nu

hoppas verkligen att hon får rätt hjälp nu

jag anser att hon har varit felbehandlad lääänge

men från maj månad med säkerhet

en lex maria skulle va på sin plats

men jag vet inte hur man gör då

hur som haver hoppas jag att hon blir bra

mår inte mormor bra, mår inte mamma bra & då mår inte jag bra

man måste väl kunna få att ett drägligt liv fast man blivit gammal

hon ska väl inte behöva plågas till döds

hon har KOL & massa smärta i kroppen

håller alla tummar & tår nu för att det blir en bra lösning

söndag kväll

vilken innebär måndag i morgon & jobb på varglyan

må så gott allihop

kram Anna