Att gråta som ett barn...

många tårar blir det

va inte den som brukade gråta i första taget förut

blev snarare arg

är väl fortfarande inte den som gärna gråter

men nu kan jag inte välja att avstå

för det går bara inte

det handlar inte om att snyfta lite

det är att gråta som ett litet barn

de mörka kvällar som nu har anlänt gör mig down

det påminner om den mörka kalla kvällen i december

denna saknad gör ont i hela kroppen

går inte att förklara...

klumpen i halsen går inte att svälja

den kväver

älskade pappa...vi saknar dig...vi behöver dig

bilden är tagen hemma hos mor & far

ett utav alla möten

en kvällsmacka hade säkert intagits

vi träffades dagligen

vissa dagar flera gånger om dagen

men jag tror inte det gick en dag utan att vi hördes av på något sätt

fy tusan vad jag saknar honom

idag har vi firat gammelfarfar som fyllde 87 år

det är jääätte gammal förklarade jag för mina barn

barnen undrar varför inte morfar blev jätte gammal

ja du...har vi vår tid förbestämd?!

får vi aldrig veta

flickorna kan säga att dom ska gunga så högt så dom kommer till morfar i himlen

önskar att jag var ett barn

just nu gör jag så gott jag kan

både på jobbet & hemma

men jag känner ändå att jag inte räcker till

sorgen suger musten ur mig just nu

en svacka är här igen tror ja bestämt

ledig dag i morgon

antingen ska jag ligga kvar i sängen läääänge

minst troligt eftersom flickorna är morgonpigga

men vi kan ligga & dra oss & titta på tv

eller så ska jag kliva upp tidigt

få mycke gjort & känna mig nöjd

jag väntar helt enkelt & ser hur det känns i morgon ;)

önskar alla en riktigt trevlig helg

sen önskar jag fint väder

så vi kan komma ikapp lite med utesysslorna

innan första flingan faller

kram på er

// Anna //