som gör att jag kämpar lite till
vad vore livet utan mina tjejer
sitter & bläddrar bland fotografier i datorn
pappa dyker upp på ett
från min julmarknad den 4 december 2011
6 dagar senare finns inget liv i den kroppen längre
tänk vilken skör värld vi lever i
ett liv kan slockna på ett ögonblicksverk
det är så jobbigt att försöka förstå
det är så jobbigt att gråta
nu har jag gråtit varje dag en längre tid
det tar verkligen på krafterna
älskar dig pappa
jag hoppas att du har det mycket bättre än vad vi har det just nu
...
Du har så fina tjejer Anna!
SvaraRaderakram Inger
Tack Inger! Kram till dig!
SvaraRadera